Archives

Predikan: den himmelska kärlekens lag

I Carl Larssons hem i byn Sundborn i Dalarna har konstnären målat över de revolutionära slagorden Liberté, Égalité, Fraternité (på svenska ”Frihet, jämlikhet, broderskap”) med orden “Älsken Hvarandra, Barn, ty kärleken är allt” (jfr. 1 Joh 4:7). Hade konstnären anat att de revolutionära slagorden, utan Kristus och korset – den himmelska kärlekens främsta tecken, ofta förvandlar människors frihet ofta till slaveri; jämlikhet till förtryck; och broderskap till polarisering? I söndagens evangelietext undervisar Herren Jesus oss just om denna himmelska kärleks lag (Luk 6:31-36).

Predikan: Båten är Kyrkan

I söndagens evangelietext (Luk 5:1-11) fångar Simon Petrus och bröderna Jakob och Johannes, efter Herrens befallning, så mycket fisk att deras fiskebåtar nästan sjunker. Det är ett löfte om den fångst av heliga människor som apostlarnas och deras efterträdare kommer få i Kristi Kyrka.  Denna Kyrka “fiskar människor” ännu idag!

Predikan: Korset och härligheten

Söndagen efter korsets upphöjelse läser vi om nödvändigheten att bära sitt kors (Mark 8:34-9:1). Korset är vägen till uppståndelsens himmelska härlighet. Korset är stegen. Korset är underpanten på vårt arv. Korset är nyckeln till vår himmelske Faders boning. Det kors som människor fruktade har blivit ett livgivande paradisiskt träd för oss kristna. Må vi äta av dess frukt, Kristi offergåva, och få liv genom honom.

Predikan: Kristus framför allt!

Lördagens evangelieläsning (Matt 10:37-11:1) handlar om att sätta Kristus framför allt, för att som kristen få rätt prioriteringar och ordning i livet. Den som sätter Kristus framför allt bygger livet på en stadig klippa, och når evigheten.

Predikan: ett nytt nådens år från Herren

Gott nytt år! Den 1:A september firar vi det nya ortodoxa kyrkoåret. Och denna dags evangelieläsning påminner oss om att idag är frälsningens dag. Idag bjuder Gud in dig till omvändelse och sant liv med honom. Idag har vi fått ett nytt ”nådens år från Herren.”

Predikan: ur dödens käftar

Denna lördags episteltext är Romarbrevet 14:6-9. Helige Paulus undervisar oss och säger: ”Kristus har dött och fått liv igen för att vara Herre över både levande och döda.” Men var han inte redan Herre över de döda? Jo, på sätt och vis i egenskap av hela skapelsens Herre, men om människans fria vilja ska ha någon verklig betydelse och innebörd måste han, genom sin död och uppståndelse, bli herre, så att säga, även över de döda. Fader Mikael förklarar frälsningen från synden och döden i denna predikan.

Predikan: det ständiga brödundret

Fader Mikael lyfter fram tre viktiga detaljer ur evangelieläsningen om Jesu första brödunder (Matt 14:14-22). Dessa tre är 1) Guds bermhärtighet som den ende människoälskande, 2) den centrala platsen som den apostoliska traditionen har i vår tro, och 3) brödundret som bild för eukaristin.

Predikan: vad tro är och inte är

De två blinda männen i dagens evangelieläsning (Matt 9:27-35) får frågan av Herren om de tror att han kan hjälpa dem. De svarar “Ja, Herre”. Jesus botar dem och säger “Som ni tror ska det ske med er”. Efter att ha läst detta stycke dyker frågan upp: vad är tro egentligen? Fader Mikael presenterar några vanliga missförstånd som visar på vad tro inte är. Därefter presenterar han en biblisk och ortodox förståelse av tro som vår lilla del i samarbetet mellan Gud och människa.

Predikan: två slags strålglans

Vid invigningen av OS i Paris 2024 presenterades Världens bild av mänsklig strålglans. Då draperades en karikatyr av Sista måltiden i dragshow och degenererad dekadens. Hedonism upphöjdes till ideal för vår tid. Inget nytt och inget att förvånas över egentligen, men timingen var bra. Det är nämligen så att Ortodoxa Kyrkan snart firar Kristi förklaring (6/8) och då presenteras vi med en bild av den gudomliga och himmelska strålglans som är vårt verkliga mål och vår arvedel som människor. Dessa båda slags strålglans är dock oförenliga.

Predikan: apostolisk tro ännu idag

Idag firar vi apostlarnas samlingsfest, och vi får anledning att begrunda vad det betyder att ha en apostolisk tro. Den första innebörden är att Ortodoxa Kyrkan har bevarat trons fullhet sådan apostlarna fick ta emot den av Kristus och den Helige Ande. Den andra innebörden är att det går en konkret kedja från apostlarna till våra dagars biskopar genom den apostoliska successionen. Men det finns också en tredje innebörd…