predikan

Predikan: vår döda yngling inombords

Fader Mikael predikar över änkan i Nain och hennes döda son (Luk 7:11-16). Texten har flera lager, men de uppenbarar alla Guds barmhärtighet. Enligt kyrkofäderna är den döde ynglingen likt vårt samvete som är dött i förmågan att leva efter Guds vilja, och vår själ är en som en förtvivlad änka som hopplöst söker efter hjälp och tröst men finner ingen.  Inte förrän Gud kommer till mötes, drabbas av medlidande, och uppväcker samvetet till att åter vilja styra själen mot Gud.

Predikan: konkret hur du bär ditt kors

Fader Mikael ger handfasta konkreta tips, utifrån Kyrkans asketiska tradition, på hur du som kristen kan bära ditt kors och följa Herren Jesus Kristus (Mark 8:34-9:1).

Predikan: Kristus trumfar all annan religion

”Ingen har stigit upp till himlen utom han som kom ner från himlen, Människosonen som är i himlen” säger Jesus i dagens evangelietext (Joh 3:13-17). Vilken annan religion eller trossystem kan mäta sig med den självutgivande kärleken? För en muslim förblir deras gud alltid helt skild från den troende. Inte ens i deras himmel når de gemenskap med sin gud. Inom andra religioner måste man häva sig själv upp till sin gud för egen maskin, och den gud man då möter är som bäst likgiltig inför människan. Men vår Gud, den Gud som Kyrkan vittnar om, älskade världen så högt “att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv” (Joh 3:16). Måtte vi gensvara på den kärleken med tillbedjan i ande och sanning!

Predikan: tro som ger allt

Den rike ynglingen i dagens evangelietext går sorgsen från Herren Jesus efter att ha hört orden: Sälj allt du äger och följ mig (Matt 19:16-26). En annan yngling sålde verkligen allt och gick ut i öknen för att följa Herren. Det var den helige Antonios den store. Genuin kristendom kostar. Sann tro innebär offer och självuppoffring. Men inte en dyster hopplös sådan, utan en som möts upp av Guds nåd och kraft så fort man vandrar den vägen.

Predikan: Vi är dårar för Kristus

Fader Mikael predikar utifrån aposteln Paulus ord i 1 Kor 4:9-10, om att vi kristna är ett skådespel för världen, och dårar för Kristus. Vad innebär det egentligen? Hur är vi ett skådespel för världen och dårar för Kristus? Varför? Därför att världen har glömt bort Gud och anser allt gudomligt liv vara främmande och konstigt. Den kristna tron är dårskap för världen, men Kristus är övervunnit världen. Må vi därför leva som hans ljus i vår samtid: som dårar för Kristi skull!

Predikan: Maria, mer än bara förebild

Visst är helgonen förebilder för oss! Men när man begrundar jungfru Marias storhet framgår det med all önskvärd tydlighet att hon är så mycket mer än bara förebild för oss. Hon står som port mellan Gud och människan, och genom sin renhet, överlåtelse och sitt “ja” till det gudomliga budskapet gör hon inkarnationen – och därmed frälsningen – möjlig. Idag, på Guds Moders avsomnandes högtid, har vi anledning att begrunda hennes storhet!

Predikan: Kristi förklaring

Fader Mikael predikar om människans kallelse, med anledning av den härlighet Kristus uppenbarar på förklaringsberget (Matt 17:1-9).

Predikan på ortodoxa sommarlägret

Fader Mikael predikar om hur vi kristna, barn och vuxna, kan hjälpa våra vänner och människor i vår omgivning att få tillbaka sina andliga sinnen. Vi kan hjälpa dem att se Kristus och lovsjunga honom. På så vid blir vi Guds medarbetare! Dagens evangelium: Matt 9:27-35.

Predikan: Andens blomsteräng

På pingstdagen firar vi att Gud tar sin boning i oss genom att Anden fördelades över apostlarna. Genom deras efterträdare biskoparna och den heliga myrrasmörjelsen tar Anden också sin boning i oss troende. Den Helige Ande ger Kyrkan och varje kristen liv. Om Anden kan tyckas svår att greppa, så kommer Andens gestalt träda fram tydligare i den mångfald i enhet som utgör skaran av de heliga inför Guds tron vid tidens slut. Må vi samarbeta med Gud för att vara en del av den skaran!

Predikan: Guds överflödande kärlek och vår frälsning

Johanne 17:1-13 är inte så lätt att förstå. Fader Mikael förklarar hur Gud bevisar sin kärlek till oss människor utifrån kyrkoårets högtider. Vid Kristi himmelsfärd tar Kristus vår mänskliga natur till Faderns högra sida, till full gemenskap med Gud. Hur kan vi bli delaktiga i denna överflödande kärlekshandling? Genom att själva älska Gud och vår nästa.