På söndag firar vi första söndagen efter Påsk. I dagens texter minns Kyrkan aposteln Thomas, som inte ville tro förrän han fick ”se hålen efter spikarna i hans händer” och sticka sin ”hand i hans sida” (Joh 20:25). Thomas hade inte varit med vid det första tillfället som den uppståndne Jesus visade sig för lärjungarna, och när de berättade för honom om det, kunde han inte tro nyheten. Det var för bra för att vara sant! ”Om jag inte får röra vid såren kan jag inte tro det ni säger” utbrast Thomas, och Herren hörde hans bön:
Åtta dagar därefter samlades hans lärjungar igen där inne, och Thomas var med bland dem. Då kom Jesus, medan dörrarna var låsta, och stod mitt ibland dem och sade: ”Frid vare med er.” Sedan sade han till Thomas: ”Räck hit ditt finger och se mina händer. Och räck hit din hand och stick den i min sida. Och tvivla inte utan tro!” Thomas svarade honom: ”Min Herre och min Gud!” (Joh 20:26-28).
Gud, som vill alla människors frälsning (Hes 18:23, 32), visade sin stora barmhärtighet mot aposteln Thomas, och besvarade hans bön mycket konkret. Thomas var en apostel, och hade vandrat med Jesus under tre års tid. Han, om någon, borde tro på Jesus Kristus som Herre över död och liv. Ändå kunde han inte fatta det mirakel som uppståndelsen är. Aldrig hade världen skådat ett sådant mirakel! Vi kristna idag, som har facit i hand, kan nästan ibland räkna med det som en självklarhet. Men tänk att stå inför detta radikalt nya! I mötet mellan den uppståndne Kristus och aposteln Thomas sker en uppenbarelse för aposteln, som får honom att bekänna Kristus som ”Min Herre och min Gud:” Genom Kristi död och uppståndelse får människan del av den arvedel hon en gång förlorade. Vägen är öppen – KRISTUS ÄR UPPSTÅNDEN! HAN ÄR SANNERLIGEN UPPSTÅNDEN! Låt oss tillsammans med aposteln Thomas bekänna Kristus som vår Herre och vår Gud.
—
Vesper på söndag kl. 17 i “Kryptan” i Vasakyrkan, Göteborg.
Kom gärna en kvart tidigare, så övar vi påskens troparion tillsammans. Det är en glädjehymn över Kristi uppståndelse!