Predikan på den förlorade sonens söndag (Luk 15:11-32): om människans jakt i främmande land, avlägset Gud, efter förgängliga ting som inte kan mätta hennes själv. Om hur till och med en halvdan omvändelse väcker Guds omsorg. Om faran i självrättfärdighet. Och om Guds gränslösa barmhärtighet.
Fader Mikael predikar över änkan i Nain och hennes döda son (Luk 7:11-16). Texten har flera lager, men de uppenbarar alla Guds barmhärtighet. Enligt kyrkofäderna är den döde ynglingen likt vårt samvete som är dött i förmågan att leva efter Guds vilja, och vår själ är en som en förtvivlad änka som hopplöst söker efter hjälp och tröst men finner ingen. Inte förrän Gud kommer till mötes, drabbas av medlidande, och uppväcker samvetet till att åter vilja styra själen mot Gud.
Med utgångspunkt i heliga Maria av Egyptens liv och omvändelse predikar fader Mikael om den mänskliga sexualitetens rätta plats och bruk.
Liknelsen om den förlorade sonen (Luk 15:11-32) är hela evangeliet i kortformat. I berättelsen om sonen som tar ut sitt arv i förskott ser vi Adam och Eva som brådmoget sträcker sig efter vad de blivit utlovade men inte är redo för ännu. Istället för samarbete med Gud till frälsning och gudomliggörelse försöker sonen sig på att gudimliggöra sig själv genom att följa sina impulser. Dock, oavsett hur tragiskt detta egoistiska och otacksamma fall är, så är Faderns barmhärtighet och bemötande själva huvudpoängen i texten.
“Kärleken till pengar är roten till allt ont” (1 Tom 6:10). Sackeus älskade pengar. Hans liv var inriktat på jordisk njutning. Ändå fanns en gnutta längtan hos honom att se Kristus. Denna lilla ljusglimt påminner oss om att kristna aldrig kan tappa hoppet. “Människosonen har kommit för att uppsöka och frälsa det som var förlorat” (Luk 19:10).
”Omvänd er, ty himmelriket är nu här”! (Matt 4:17) Detta är de ord med vilka Jesus inleder sin offentliga verksamhet. Johannes förkunnade att himmelriket var nära. Jesus säger att det är här, det har kommit. Dessa korta och kärnfulla ord inbjuder oss att fundera på vad himmelriket och Guds rike är egentligen.
Den lame mannen lyfts ur sin misär av den ende som kunde göra det: Kristus själv (Joh 5:1-15). När den sjuke nu blivit frisk får han höra de allvarsamma orden: “Synda inte mer!” Evangeliet kräver omvändelse från synd och andlig död. Missa inte den biten.
Berättelsen om Sackeus i trädet (Luk 19:1-10) och hans möte med Jesus ger en god grund att förstå centrala begrepp som vad synd och ånger innebär i ortodox teologi, och vad ett sant mänskligt liv är tänkt att vara.
Fader Mikael predikar om yttersta domen. I dagens evangelietext berättas att Herren skiljer de rättfärdiga från de orättfärdiga (Matt 25:31-46). Redan nu dömer vi oss själva genom de livsval vi gör. Vandrar vi på dödens eller livets väg? Idag får vi stanna upp och reflektera över våra livsval och på allvar fråga oss vart hän det barkar.
Fader Mikael predikar om den förlorade sonen och den oöndligt älskande barmhärtige Fadern (Luk 15:11-32). Vi var en gång förlorade, både som “hedningar” och som personer. Genom Guds nåd har vi fått komma tillbaka till Faderns hus, där vi hör hemma!