På söndag firar vi söndagen efter Teofania, och epistelläsningen är hämtad från Efesierbrevet 4:7-13. Det stycket handlar om hur det är Gud som givit bl.a. herdar och präster till församlingen, och hur deras syfte är att bära fram Kyrkan till Gud “utan fläck och skrynkla” (Ef 5:27). Den helige Teofanes Eremiten (1815-1894) skriver följande betraktelse över denna text:
[Församlingens] ledare är herdar och lärare som Herren har givit åt Kyrkan, genom vilkas mun han själv talar ord av vägledning som alla behöver, så fort någon vänder sig till en sådan ledare i tro och andakt inför Herren. De som osjälviskt vandrar denna väg vet om denna sanning, och det vet även de som för en strid mot frälsningens fiender utan att tycka synd om sig själva.
I sin herde finner de alltid hjälp och förs till en större förståelse, trots att man utifrån inte kunde ha förväntat sig en sådan hjälp. Dessa kommer nämligen inte till människor med sina bördor, utan till Herren som alltid är redo att vägleda och ge förståelse genom sina präster till var och en som uppriktigt och i tro söker den hjälpen.
Det slutliga ljusa målet är “att vi blir helt uppfyllda av Kristus” – att vi blir “fullkomliga människor” (Ef 4:13). Vi vet alla vad en fullkomlig människa är med världens mått mätt, och vi kan nog knappast hitta en person som inte ville vara så perfekt. Men innebörden av att vara en fullkomlig människa i Herren är något som ingen känner till som inte trätt in i den levnaden.
Detta ska dock inte tjäna till att någons iver att nå en sådan levnad ska svalna, men det borde tvärtemot elda på den ytterligare. Denna avsaknad av kunskap har att göra med den andliga fullkomningens höjder som kallas en “manlig mognad” i ett liv enligt Guds vilja. Aposteln förklarade detta som att klä sig i den fullkomlighet som uppenbarats i Herren och Frälsaren. Vem som helst kan se att skälen för oss är starka att “göra allt vi kan” (2 Petr 1:5) för att nå vår kallelse.
—
Välkommen till Aftongudstjänst på söndag kl. 17 i “Kryptan” i Vasakyrkan, Göteborg.