I evangelieläsningen denna lördag (Joh 8:21-30) talar Jesus bland annat om att han är “begynnelsen”, och därmed den enda källan till sund lära som Kyrkan har. Vidare undervisar han om två slags människor: sådana som är “ovanifrån” och sådana som är “nedanifrån”. Den som hör till den senare gruppen gör väl i att söka sig till Frälsaren.
Gud blev människa och led på korset, inte av nödvändighet eller svaghet eller vrede, utan av kärlek. Så älskade Gud världen, skriver Johannes (Joh 3:13-17). Vi är fria att ta emot den kärleken. Om vi väljer att göra det innebär det ett liv i delaktighet i sakramenten – den som kallar sig ortodox men aldrig deltar i Kyrkans liv lider brist i sin tro. Slutligen kan vi också få förmedla vidare Guds kärlek till vår nästa.
I evangeliet för 13:e söndagen efter pingst (Matt 21:33-42) ger Jesus en liknelse till de skriftlärda och fariséerna, de judiska ledarna: vingården ska tas ifrån dem och ges åt andra – nämligen hans heliga apostlar. Dessa kan vårda hans vingård och se till att han, vingårdens Herre, får den frukt han önskar. Denna liknelse handlar om hur Israel “efter köttet” (1 Kor 10:18) inte är det sanna Israel, utan Herren Jesus apostoliska ortodoxa Kyrka är det, Guds Israel (Gal 6:16). Därför måste vi i Kristi Kyrkan, Herrens vingård, också bära frukt!
När Jesus botar blinda är det inte bara för själva miraklets skull, eller för att visa att han är den väntade Messias. Han gör det också för att påtala den andliga blindheten hos folk runt omkring. Då var det fariséer, men vår tid har också sina andligen blinda. Om denna blindhet och dess orsak, det andliga högmodet, handlar denna predikan.
Hur många gånger ska jag förlåta min medmänniska? Frågan besvaras med en liknelse av Herren Jesus i evangeliet för Elfte söndagen efter pingst (Matt 18:23-35). Du ska förlåta “sjuttio gånger sju gånger”, dvs. fullkomligt och för alltid. Men det är ett provocerande bud för oss som lever i denna mörkrets dal! Hur ska man förmå sig att göra det? Svaret är att det kan du inte. Ingen kan förlåta så, utan samarbete med Gud.
I dagens evangelium (Matt 17:14-23) talar Herren Jesus om tro. Men vad är tro? Hur tar den sig konkret uttryck? Och vad ska jag göra med min fattiga tro? Predikan från dagens liturgi.
Skaparen av TV-serien The Chosen, Dallas Jenkins, svarade på en fråga om varför han inte hade med Kristi förklaring i serien: ”Folk säger alltid att Kristi förklaring skulle vara en viktig scen [i vår serie], men jag fattar inte varför! Vad skulle den tillföra vår berättelse?”
Mot bakgrund av dylik dårskap tar fader Mikael tillfället i akt att förklara förklaringen och dess innebörd och plats i den ursprungliga och apostoliska Kyrkans tro.
Predikan på ortodoxa sommarlägret 2023, utifrån Jesu brödunder (Matt 14:14-22) och Paulus maning till enhet (1 Kor 1:10-17). Predikan handlar om hur vi kristna lever i enhet genom delaktighet i Kristus vars kropp och blod vi får del av i eukaristins brödunder.
I dagens evangelietext (Matt 7:1-8) talar Jesus om att fördömandet är som en bjälke i den dömandes öga jämfört med de synder ens nästa begår, vilka är som flisor. Den som dömer en annan dömer sig själv. Den som lärt sig inte döma har förvärvat vaksamhet, ödmjukhet och förtröstan på Gud. Låt oss inte vara hycklare, som i kärlekens förklädnad och självbedrägeri försöker ta ut flisan ur vår nästas öga samtidigt som vi har en bjälke av fördömande och misantropi i vårt eget öga.
Helgonen är beviset på Guds frälsningsekonomi. Helgonen är också en påminnelse för oss om vår kallelse, och att det kristna livet levs i de heligas gemenskap.