På söndag firar vi vesper till minne av nunnan Eufrosyne, som klädde ut sig till munk för att fly världen. Om henne kan ni läsa här:
Nunnan Eufrosyne föddes i början av 400-talet i staden Alexandria. Hon var enda barnet i sin familj, och var dotter till berömda och rika föräldrar. Hennes mor dog tidigt. Eufrosyne uppfostrades av sin far, Pafnutios, en djupt troende och from kristen. Han besökte ofta ett kloster, vars igumen (abbot) var hans andlige fader. När Eufrosynie fyllde 18 år ville hennes far att hon skulle gifta sig. Han for iväg till klostret för att få andlig vägledning och för att få välsignelse för det planerade bröllopet för sin dotter. Igumenen samtalade med dottern och gav henne sin välsignelse, men den helige Eufrosyne längtade efter klosterlivet. I hemlighet tog hon emot tonsuren från en vandrande munk, och så lämnade hon sin faders hus för att gå i kloster och leva sitt liv i ensamhet och bön. Hon fruktade dock att hennes far skulle hitta henne i ett kloster för kvinnor. Hon tog sig namnet Izmaragdos Eunucken och inträdde i just det kloster för män som hon besökt sedan barnsben med sin far. Munkarna där kände inte igen Eufrosyne då hon var klädd i männens dräkt, och så accepterade de hennes inträde i klostret. Där, i en ensam cell, i träning, fasta och bön, tillbringade den helige Eufrosyne 38 år och uppnådde en hög andlig nivå. Hennes far sörjde över förlusten av sin älskade dotter och mer än en gång, på inrådan av igumenen, samtalade han med munken Izmaragdos, för att avslöja sin sorg och få andlig tröst. Innan hennes död visade nunnan Eufrosyne sin hemlighet för hennes sörjande far och bad honom att ingen utom han skulleförbereda hennes kropp för begravningen. Efter att ha begravt sin dotter gav Pafnutios bort all sin rikedom till både de fattiga och till klostret, och han inträdde själv i kloster. I tio år, ända fram till sin egen död, tränade han asketiskt i sin egen dotters cell.
—
Välkommen på Vesper nu på söndag kl. 17 i “Kryptan” i Vasakyrkan, Göteborg.