Menas, Viktor, Vincent och Stefanida

Välkomna att på söndag fira aftongudstjänst med oss, till minnet av fyra stora martyrer. Innan ni läser om deras levnad vill vi dock ta tillfället i akt att bjuda in dig till vår tredje föreläsning av fyra under hösten. Denna gång ska det handla om “Askes och andlig träning i den Ortodoxa Traditionen.” Föreläsningen äger rum i kryptan kl. 16, alltså en timma innan gudstjänsten börjar.

Den heliga stormartyren Menas, en egyptier från födseln, var soldat och tjänstgjorde i staden Kotuan under officeren Firmilian då kejsarna Diocletianus och Maximianus regerade (284-305). När de båda kejsarna påbörjade den då häftigaste förföljelsen mot kristna i historien förlorade helgonet all önskan att tjäna dessa tyranner och efter att ha lämnat sin tjänst i armén, drog han till ett berg där han levde i askes, fasta och bön. En gång råkade han komma i staden han tjänstgjort i, under en hednisk högtid. Vid högtidligheternas höjdpunkt, då hela staden hade kommit ut och samlats, förkunnade Guds helgon tron på Kristus, världens Frälsare.

Vid rättegången inför guvernör Pyrrhos bekände helgonet modigt sin tro och sade att han hade kommit till platsen för att fördöma all gudlöshet. Den helige Menas förkastade guvernörens uppmaning att offra till de hedniska gudarna, och han fick lida grym tortyr för detta, varefter han halshöggs. Detta skedde år 304. Kroppen av den heliga martyren beordrade att brännas upp. Kristna samlades på natten för att samla in de oförstörda resterna av martyren, som senare skrinlades i en kyrka med hans namn, byggd efter att förföljelsen avbrutits, vid platsen för stormartyren Menas lidande och död.

Den heliga martyren Viktor var soldat under kejsar Marcus Auelius den vises regering (161-180). När kejsaren inledde en förföljelse mot de kristna vägrade Viktor att offra till de hedniska gudarna. Sådana obligatoriska offer genomfördes som ett slags lojalitetstest till gudarna, kejsaren och staten. Helgonet övergavs åt tortyr, men han genomled alla plågor oskadd. Genom bönens kraft segrade han över en trollkarl, som från den stunden övergav trolldom och blev kristen istället. Genom bön återställde helgonet plötsligt blinda soldaters syn. Då hon såg miraklerna som Herren utförde genom den helige Viktor började en ung from maka till en av bödlarna, Stefanida, öppet bekänna Kristus, och även hon dömdes till grym tortyr. Den helige martyren Viktor halshöggs.

Den helige martyren Vincent var från sin barndom elev till en vis pastor, biskopen av staden Augustopolis (nu Zaragoza, Spanien), den välsignade Valerianus. När han vuxit upp utbildade han sig, och snart blev den vältalige Vincent vigd till diakone av biskop Valerianus. Eftersom biskopen själv inte var skicklig att tala gav han välsignelsen att predika i kyrkan och bland folket till sin diakon. Genom ett beslut av kejsar Diocletianus (284-305) anlände till staden Valencia i Spanien guvernören Dacian med full auktoritet att uppsöka och förfölja de kristna. Man avslöjade var den vise biskopen och hans diakon predikanten befann sig för guvernören, som tillfångatog dem. Soldaterna band fast dem bakom sina hästar och släpade den äldre och hans elev i kedjor från Augustopolis till Valencia, där de kastade dem slagna och torterade i fängelse. Där fick de varken mat eller vatten. De ställde biskopen till det första förhöret. Han talade tyst, med tunghäfta och verkade osäker. Då den helige Vincent kom fram gav helgonet sin mest vältaliga predikan i hela sitt liv för domarna och det församlade folket, där han bekände och förhärligade Gud som tillbes i Treenigheten – Fadern, Sonen och den Helige Ande. Biskopen skickades tillbaka till fängelset, och man gav order om att tortera den helige diakon först. Martyren genomgick många plågor: korsfäst på ett kors brändes han med glödande stänger. När han kom ned från korset klättrade han sedan själv glatt tillbaka på det, och bad bödeln att återigen spika fast honom, så att han kunde lida samma plågor som Frälsaren på sitt kors. Efter tortyren kastade man martyren tillbaka i fängelset, och vakten under natten därpå hörde med förvåning hur han sjöng psalmer, och skådade i fängelset ett strålande ljus. Nästa morgon dömdes den helige martyren till att brännas på bål. Detta skedde år 304.

—

Välkommen på Vesper nu på söndag kl. 17 i “Kryptan” i Vasakyrkan, Göteborg.