På söndag firar vi andra söndagen i Stora Fastan, den Helige Gregorios Palamas söndag. Så här skriver en av vår tids tongivande Ortodoxa teologer, Metropolit Hierotheos av Nafpaktos, om honom:
På den helige Gregorios tid förhöll det sig så att den Ortodoxa tron höll på att förvanska. Den förvärldsligades och höll på att bli lik antingen panteism eller agnosticism. Panteism innebär en tro på att Gud till sitt väsen kunde finnas överallt i skapelsen, vilket innebär att vi kan få kunskap om Gud genom att studera naturen. Agnosticism innebär att det är helt omöjligt för oss att känna Gud eftersom han är Gud och människan är begränsad. Således är människan helt oförmögen att nå en sann kunskap om Gud.
Med denna fara för ögonen utlade den Helige Gregorios Palamas Kyrkans grundläggande lära om det stora mysteriet med den odelbara distinktionen mellan Guds väsen och energi [grek. Energi: ung. = verksamhet, aktivitet]. Vi måste betona att denna lära inte är den helige Gregorios Palamas egen lära utan den Ortodoxa Kyrkans lära varför den inte kan kallas för Palamism. Många fäder har skrivit om distinktionen mellan väsen och energi. Vi ser det i bibeln, i de första apostoliska fäderna, hos de kappadokiska fäderna och särskilt hos den helige Basileios den Store och en av Kyrkans stora lärare i dogmatik – den helige Johannes av Damaskus. Den helige Gregorios Palamas utvecklade denna redan befintliga lära genom sin lysande teologiska förmåga och lade fram dess praktiska konsekvenser och dimensioner.
Det är karakteristiskt att denna distinktion började göra sig gällande i diskussioner om den Helige Ande. Filosofen Varlaam av Calabrien vidmakthöll att vi helt enkelt inte kunde veta vad den Helige Ande är, speciellt hans utgående och hur han sändes av Sonen. Inför denna agnosticismens fara lärde den helige Gregorios Palamas att den Helige Andes utgående från Faderns är något annat än det att han sändes från Sonen. Trots att vi alltså inte känner den Helige Andes väsen så känner vi hans energi.
Allt andligt liv är ett resultat och en frukt av den Helige Andes energi. Således kan vi inte, enligt vad helgonen lär oss, delta i Guds väsen men vi kan känna och delta i hans energier. Som den store teologen och läraren i dogmatik, den helige Johannes av Damaskus säger, kan vi se Guds tre enheter: Enheten i väsen hos Treenighetens tre personer, enheten i Kristi person mellan den gudomliga och mänskliga naturen och slutligen enheten i energin mellan Gud och människa.
På detta sätt bevarar den helige Gregorios Kyrkans sanna lära. Om man på Athanasios den Stores tid tvivlade på Kristi gudom så tvivlade man under den helige Gregorios levnad på Guds energier. Man menade att hans energier var skapade. Därför sjunger vi i festdagens apolytikion: ”Ortodoxins ljusstake, Kyrkans fäste och lärare, munkarnas skönhet, teologernas obesegrade förkämpe…”
Kyrkans gemensamma medvetande erkänner den helige Gregorios Palamas som ett helgon och en stor kyrkofader, som en ekumenisk lärare, och inkluderar honom bland de tre hierarkerna och Kyrkans tre stora teologer. Att han kommit att räknas bland teologerna har förlänat honom en plats hos de heliga fäderna. Den helige Gregorios är sannerligen en ” teologernas obesegrade förkämpe”.
Vad mer är att Kyrkan också vid synoder betecknat honom som en rättrogen fader, lärare och teolog. De synodala texterna från 1347 refererar till detta stora helgon och säger:
Men om någon annan någonsin ertappas med att vare sig tänka eller säga eller skriva något emot den nämnde högvördige prästmunken Gregorios Palamas och de munkar som följer honom, eller snarare mot de heliga teologerna och denna Kyrka, då röstar vi mot honom för detta och ställer honom under förbannelse, oavsett om han tillhör prästerskapet eller folket. Mången gång har vi förkunnat på ett värdigt sätt denne respekterade prästmunk Gregorios Palamas och de munkar som följer honom. Då vi undersökt dem och förstått dem till fullo vet vi att de vare sig skriver eller tror något som skiljer sig från den gudomliga uppenbarelsen. De kämpar för det gudomliga Ordet, vår gemensamma fromhet och Tradition på alla sätt, vilket är tillbörligt, och försvarar dem såsom vardande högre i allt än vad inte bara de själva utan också Guds Kyrka och tidigare synodala utsagor betraktar som sofismer. Vidare förklarar vi dem vara Kyrkans och dess tros trogna försvarare, dess förkämpar och hjälp.
Denna synodala text belyser de tre följande sanningarna, vilka alla kristna borde erkänna:
För det första, den helige Gregorios Palamas betecknas som en enkel och sund Kyrkans lärare.
För det andra, den helige Gregorios lära om åtskillnaden mellan väsen och energi, om människans delaktighet i Guds oskapade energier och om det hesychastiska livet är Kyrkans lära och ett rättesnöre för gudaktighet och liv.
För det tredje, var och en som förnekar eller nedvärderar den helige Gregorios Palamas, såväl som det hesychastiska livet vilket han levde och lärde ut, blir exkommunicerad från den Ortodoxa Kyrkan.
Metropolit Hierotheos Vlachos
Allt detta pekar på den helige Gregorios stora värde, men också det Heliga Berget [Athos] värde, där den hesychastiska traditionen lever och bevaras till denna dag av fäderna där. Denna hesychastiska tradition är det Heliga Bergets största skatt, ett hopp för världen och de kristnas sanna liv.
Att förkasta det Heliga Berget och den hesychastiska traditionen är i själva verket att förneka den Ortodoxa Traditionen och att skiljas från ”en enda, helig, allmännelig och apostolisk kyrka”.
Metropolit Hierotheos Vlachos av Nafpaktos, Saint Gregory Palamas as a Hagiorite, utdrag ur Kap. 1 och 13.
(Källa: Mystagogy)
— Gudstjänst på söndag kl. 10 i “Kryptan” i Vasakyrkan, Göteborg. Välkomna!