Välkomna på söndag. Vi firar gudstjänst kl. 17 och högtidhåller minnet av Aposteln Timotheos av de 70, samt av en martyr från 600-talet: Anastasios Persiern. Läs mer om de båda här nedan:
Den Helige Timotheos
Den Helige Lärjungen Timotheos var från staden Lystra i Mindre Asien. Den Helige Timotheos omvändes till Kristus år 52 av den Helige Aposteln Paulus (död omkr. år 67, firas den 29:e Juni). När Aposteln Paulus och Barnabas första gången besökte staden Lystra, helade Aposteln Paulus en man som varit handikappad från födseln, och många av stadens invånare kom då till tro på Kristus. Bland dem fanns den framtida lärjungen Timotheos, hans mor Eunice och mormor Loida (Lois) (Apg 14:6-12, 2 Tim 1:5). Det lilla frö av tro, som Aposteln Paulus planterade i den Helige Timotheos själ, bar rikligt med frukt. Han blev en ivrig lärjunge hos Aposteln Paulus, och senare en av hans ständiga följeslagare och medarbetare i att predika Evangeliet. Aposteln Paulus älskade den Helige Timotheos och i hans brev kallade han honom för sin älskade son, och mindes hans hängivenhet och trohet med tacksamhet. Han skrev till Timotheos: ”Du har följt mig i lära och liv, i föresats och tro, i tålamod, kärlek och uthållighet, under de förföljelser och lidanden som drabbade mig i Antiokia, Ikonium och Lystra” (2 Tim 3:10-11). Under år 65 ordinerade Aposteln Paulus den Helige Timotheos till biskop i kyrkan i Efesos, och där var helgonet verksam i 15 år. När den Heliga Aposteln Paulus satt i fängelse och visste att han snart skulle lida martyrium, tillkallade han sin trogna elev och vän, lärjungen Timotheos, till sig för ett sista farväl (2 Tim 4:9).
Den Helige Timotheos slutade också sitt liv som martyr. I Efesus hade hedningarna en högtidsdag för att hedra sina avgudar. De bar dem genom staden, under gudlösa ceremonier och sånger. Den Helige biskop Timotheos, som ivrade för Guds ära, försökte stoppa procession och resonera med de andligt blinda avgudadyrkarna genom att predika den sanna tron på Kristus. Hedningarna gav sig då argt på den heliga lärjungen, slog honom, och släpade honom längs marken. Slutligen stenade de honom. Den helige lärjungen Timotheos dog en martyrdöd år 80. På 300-talet överfördes den Helige Timotheos reliker till Konstantinopel och lades i ”De Heliga Apostlarnas Kyrka”. Den Heliga Ortodoxa Kyrkan vördar den Helige Timotheos som en av de sjuttio lärjungarna.
Den Helige Anastasios Persiern
Munkmartyren Anastasios Persiern var son till en persisk trollkarl som hette Babo. Som hedning bar han namnet Magundates och tjänstgjorde i den persiska kejsaren Chosroes II armé. I ett segerrikt krig mot grekerna år 614 ödelade de staden Jerusalem och förde bort Herrens livgivande Kors till Persien. Stora mirakel inträffade från Herrens kors, och perserna var förvånade. Den unge Magundates hjärta flammade upp med en önskan att lära sig mer om detta heliga föremål i detalj. Han frågade alla om det heliga Korset, och lärde sig på så sätt att Herren själv uthärdat korsfästelse på det för att frälsa mänskligheten. Han blev ytterligare bekant med sanningar i den kristna tron i staden Chalcedon, där Chosroes armé slagit läger för en viss tid. Han döptes med namnet Anastasios, gick sedan i kloster och bodde sju år och arbetade i ett av Jerusalems kloster.
Då han läste de heliga martyrernas levnadsöden blev den Helige Anastasios inspirerad av en önskan att efterlikna dem. En mystisk dröm, som han hade på natten till Stora Lördagen – dagen innan Kristi Uppståndelses Fest – uppmanade honom att göra detta. Efter att ha somnat efter sina dagliga sysslor, såg han en strålande människa som gav honom en gyllene bägare fylld med vin, med orden ”tag och drick”. Vid åsynen av kalken fylldes han av glädje. Den Helige Anastasios uppfattade då att denna vision var ett förebud om sitt egen martyrium. Han gick i hemlighet från klostret till palestinska Caesarea. Där arresterade man honom för att han var en kristen och förde honom till rätten. Guvernören försökte på alla sätt och vis att få den Helige Anastasios att förneka Kristus. Han hotade honom med tortyr och död och lovande honom heder och jordiska välsignelser, men helgonet var orubbligt. Då utsatte de honom för tortyr: de slog honom med käppar, sargade hans knän, hängde upp honom i händerna och knöt en tung sten vid hans fötter, de gjorde honom utmattad genom isolering, och sedan bar de ner honom till ett tungt arbete i ett stenbrott tillsammans med andra fångar.
Slutligen kallade guvernören den Helige Anastasios till sig och krävde att han bara skulle säga orden: ”Jag är inte en kristen”. Om han sade det skulle han bli fri. Den helige martyren svarade: ”Låt mig vara som jag är. Varken inför dig eller inför någon annan kommer jag att förneka min Herre, varken öppet eller i hemlighet – inte ens i sömnen! Ingen någonstans och på inget sätt kommer kunna förmå mig att göra det så länge jag är vid mina sinnen.” Senare, på order av kejsar Chosroes, ströp de den Helige martyren Anastasios (+ 628). Munkmartyren Anastasios reliker överfördes till Palestina, till Anastasios klostret.
—
Välkommen på Vesper nu på söndag kl. 17 i “Kryptan” i Vasakyrkan, Göteborg.