På söndag firar vi minnet av Aposteln Jakob, ”Herrens broder.” Han var son till den rättfärdige Josef den trolovade. I sin ungdom var Jakob en Nasir, en man som vigt sitt liv till Gud. Nasirerna gav löfte om att leva i kyskhet, att avstå från vin, att avstå från att äta kött, och att aldrig klippa håret. Nasirlöftet symboliserade ett liv i helighet och renhet, något som Herren tidigare hade befallt för hela Israel. När Frälsaren började undervisa i landet om Guds rike, trodde den Helige Jakob på Kristus och blev hans apostel. Han valdes till Jerusalems första biskop på grund av sitt helgade liv. Den Helige Jakob var ordförande över det första apostlamötet i Jerusalem, och hans ord var avgörande (Apg 15). Under sina trettio år som biskop omvände aposteln Jakob många judar till kristendomen. Fariséerna och de skriftlärda irriterade sig över detta, och de planerade tillsammans att döda den Helige Jakob. Efter att ha lett helgonet upp på taket till Jerusalems tempel, krävde de att han skulle avsäga sig världens Frälsare. Men den Helige Aposteln Jakob började i stället att vittna, att Kristus är den sanne Messias. Då knuffade hans motståndare ned honom. Helgonet dog dock inte omedelbart utan samlade sina sista krafter, bad till Herren för sina fiender, som samtidigt stenade honom. Den helige Jakobs martyrdöd inträffade omkring år 63.
Den Helige Aposteln Jakob komponerade enligt den kyrkliga traditionen en gudomlig liturgi, som har legat till grund för andra liturgier, t.ex. den Helige Basileios den Stores samt Johannes Chrysostomos. Kyrkan har bevarat ett brev av Aposteln Jakob, som finns med under hans namn bland böckerna i Nya Testamentet. År 1853 skickade Hierotheos, Patriarken av Alexandria en del av den Helige Aposteln Jakobs reliker till Moskva. Kyrkan gör en åtskillnad mellan den Helige Aposteln Jakob ”Herrens broder”, Jakob, Sebedeus son (festdag den 30 april), och Jakob Alfeus son (festdag 9 oktober).
—
Välkommen på Vesper nu på söndag kl. 17 i “Kryptan” i Vasakyrkan, Göteborg.